det kickar! på riktigt! man blir så jävla glad.

dimebag darrells allra sista ord var bland annat 'van halen'.

party och glädje för honom.

party och glädje för mig.

 sov gott raring.

van halen - why can't this be love

och jag väljer att inleda peppet med en låt från mustasch halvbraiga skit. särskilt den här är mer än bra. det är jävligt najs.

mustasch - double nature

min musiksmak är...bäst.

death cab for cutie - soul meets body

helt underbar.

bon iver - blindsided

och så den andra gyllene biten. han har inte haft rätt en gång, mitt ex, utan TVÅ ggr. jag minns dagen då kan smsade mig om edith. han hade jour tror jag det var. han jobbade natt och fick höra henne på radion och smsade typ sex på morgonen och började gagga om edith och när jag hälsade på i stockholm hade han cash och såklart skulle skivor inhandlas.

blandannat edith skulle komma att tillhöra skivsamlingen.

och just den här låten, den..påminner smärtsamt mkt om min tid med honom. just DEN tiden i början. i stockholm. den är fantastisk, låten. och jag hoppas innerligt att minnena inte känns så smärtsamma framåt.

för det är fina minnen.

tyvärr kan jag inte dela med mig av den här till ngn, för jag tycker att jag redan delar den med mitt ex. vad han sedan anser om den saken får stå för honom. för mig är det en låt vi delar. soliga dagar, sena mornar, lättklätt, nyfiket, varmt och händer överallt. det var fint.

edith backlund - rosie

...då mitt ex vet vad musik verkligenverkligen är. oftast har han förstås ingen aning och det spelar ingen roll vad jag säger. men när han har rätt, då har han veerkligen rätt.

som i det här fallet. han brukade länka massa musik till mig men jag lyssnade aldrig eftersom jag på förhand tog det för skit. och jag minns just denna låten. han var väldigt benägen om att jag skulle höra denna. han mailade tillochmed, han skrev överallt. jag var bara tvuuungen att lyssna.

antagligen gjorde jag det efter många om och men.

och det är bland det ljuvligaste.

på riktigt.

amanda. den här skall du få av mig. jag vet inte vad du ger för mina musiktips, men det struntar jag i. den här får du av mig.

sia - breathe me.

jonas har bra musiksmak.

jag blev helt oväntat förälskad i denna låten.

the national - fake empire

njut för i helvete.

alltså.

alltså...jag har inte kollat på bidragen och jag bryr mig inte märkbart om vad som försigår där borta i belgrad. jag är helt enkelt inte intresserad.

däremot är jag gryyyymt intresserad av ad bosniens bidrag sysslar med. jag känner väldigt mkt för honom.

som han går, han ser osäker ut. osäker som försöker spela cool och blir sådär stel i ryggen. kanske är det bara ett spel, som tillhör låten. jag vet ju inte vad låten hamnar om eftersom jag inte förstår språket.

min andra tanke är att jag jättegärna vill sträcka ut min arm och heja den där bruden som springer ut. sänka henne stenhårt när hon drar förbi. höra hur luften går ur lungorna.

liksom..försöka ta ner henne på jorden.

och återigen..sångaren. han..hahaa. jag vill krama honom och säga att det är okej. vad det än är som känns fel så kan jag plåstra om det. blåsa på det och säga att det går över.

jag tycker det är en låt som hör hemma på bollibompa.

men vi vet ju vad resten av esc-världen tycker om musik. de gillar musik som vemsomhelst kan skriva med händena bakbundna och som folk har skrivit tiotusen ggr allaredan. glitter och pamp och rövslickeri.

MEN den..den var söt. och hör hemma på barnprogram. även om jag blir otroligt irriterad på de båda flängen emellanåt.

så. varsågod och titta.

ungefär 1.25 in i låten drar det igång.

bosnien - pokusaj