jaha. i tjugo minuter hann jag vara hemma hos mamma och pelle innan helvetes brakade löst. mamma ringde tillochmed och förvarnade mig uppifrån storstaden att pelle var på skitkasst humör. så jag hann liksom samla mig, gå in i mig själv, sådär ni vet, och låta skölden omsluta mig som är till för att stöta bort elakheter och dämpa skrikanden.

det gick..sådär.

den karln är så jävla..dramatisk. en dramaqueen, helt enkelt. och som han kan skrika. han tror att man måste skrika när man skall föra en diskussion, vilket leder till att en annan får skrika för att höras, ibland försöka överrösta, vilket är ett tappert försök, det är inte många som klarar att överrösta honom när han väl kommit igång.

men idag..det gick åt helvete alltihop, jag klarade inte av att hålla mig lugn för han sade så fruktansvärt elaka och dumma saker, och han bara vägrade att lyssna, då fanns det liksom ingen mening för mig att stå där och ta skit ifall jag ändå inte fick säga ngt till mitt försvar. så jag skrek inte. vilket gjorde honom ännu argare.

och tillslut drev han även mig till vansinne med sitt skrikande och sina korkade uttalanden. det finns mkt som gör mig riktigt arg, men det finns bara en sak som gör mig fruktansvärt förbannad, och det är pelle, när han är på absoluta värsta tänkbara bråkhumöret. när han är på det humöret tar han fram det sämsta i mig. jag blir det där lilla barnet som skriker sig röd i ansiktet och ansiktet förvrids av missnöje och tårar, ni vet? eller den äldre varianten, som kastar saker när det inte går vägen.

en blandning av dem och vi får fram mig. jag blir verkligen vansinnig. för det är oftast helt opåkallat. och man försöker om och om och ooom igen att ta diskussionen i någorlunda normal ton..men ibland håller det inte.

så jag skrek. och jag kastade. och han skrek ännu mer. och jag försvann.

jag HATAR att den där sidan finns av mig, det är bara han som lyckas dra fram den, vilket är jävligt sällan, men det händer. och jag hatar det. jag är förfan snart tjugo år, borde jag inte ha lärt mig vid det här laget att man INTE BEHÖVER KASTA GREJER NÄR MAN BLIR SÅ ARG?

hrmpf. aah. det kryper i kroppen på mig av irritation.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  vi gör såhär istället; denna bloggen får stå kvar tills alla mina läsare hittat till den nya.         http://jesswylde.blogg.se   ses där.   ...

    det är så bra att jag vill gråta:    

    jag och min bror snackade könsneutrala namn en dag. att det vore rätt coolt om jag hade hetat charlie. typ. eller sam. som förkortning ni vet.   då kom han tänka på en tjej i karlshamn. hon heter charlie frank.   frank är hennes efternamn. DET ty...

    jag skall ut och springa. men jag har inte kommit ngnstans än. vad jag vet. jag sitter här och snurrar på pysens stol, sörplar kaffe och lyssnar på nikola. jag hittar tusen saker att göra istället för det jag borde. dessutom är jag trött. då kän...

    nikola sarcevic - roll, roll and flee