pappa. du finns inte längre längst in i mitt hjärta.

pappa. du förtjänar inte ditt namn. det står sig utan värde.

pappa. du gör så jävla ont så fort jag tänker på dig.

jävla skit.

FAN vad ointressant jag är. jag går på så hårt om dagarna och pumpar ur mig all energi, allt det roliga, hela kalaset, så när jag väl hamnar här, för att skriva av mig, ngt hittepå, så kommer jag ingenstans.

då har trötthet, bitterhet, sorg, alla de spökhelveten vi har, hunnit ifatt mig.

kan ni fatta att jag skriver upp på måndag? MÅNDAG.

helknäppt.

berätta en rolig historia.

jag har grymt svårt för förändringar i vissa fall. som nu. jag vill redan byta tillbaka. trots att jag för ett par minuter sedan var trött på de förra färgerna.

tur att jag skrivit upp.

men än tänker jag inte ge vika.

kanske imorgon.

som ni märkt har jag ändrat på färger och så. lite. inget avancerat. jag blev trött på det rödsvartvitgråa bara. och eftersom jag kan nada om hur man grejer med färg och sådant så använde ja mig av det som redan finns.

låt oss säga att jag har det såhär på prov i en vecka.

av två anledningar.

1. miljön. go green. jävligt långsökt och pretto och gay, men det är min anledning. grönt är skönt. grönt är mjukt.

2. sommar. sommaren är grön. och sommaren värmer mest i tankarna när kylan tränger in. heja sommaren.

rätt sjysst ändå.

jag är så jävla lipig. inte ett skit blev det av alkoholplanerna. och jag är i sådant jävla behov. av sällskap. alkohol. fylla framförallt.

ingenjävlating. det blir jag och mitt jävla rum. som blir mindre och mindre för varje dag.

jag har knappt några pengar. jag hade haft precis till några öl från systemet.

jag är så jävla nära kanten nu. ett litet steg till och jag faller över. allting är så totalt jävla hopplöst och jag kan inte minnas sist jag mådde bra en fredag efter sex.

med andra ord kunde jag åkt med till krstd och supit med josse och alex ist, men neeeej. jag hade aldrig behövt åka hem hit eftersom det blev röv av allting.

fyfan vad jag är trött på allt. fyfan vad ovärt att det här hände. fyfan för att fördärva min lilla glöd, min partyanda, min glädje. fyfan för dig livet. fyfan för alla som ständigt ger mig bakslag.

usch.

et var det enda. det enda jag behövde. sällskap och alkohol.

men jag börjar bli van vid att förlora nu.

kära jistanes i helvetet, så roligt det var att köra halkan!

skitkul att få stta helt själv i bilen för första gången. helnöjd.

ikväll tänker jag dricka. jag vet inte vad, hur mkt eller var.

men jag MÅSTE dricka.

supa bort det hål som borrades in i mig häromkvällen.

supa för glädjen och för att teoriprovet på måndag FÖRHOPPNINGSVIS

går bra. sedan kan jag börja leva ett mer normalt liv. inte dö varje kväll.

gaaah.

på söndag skall jag till yousofine. hoppas alex är där. en stund iaf.

sedan sover jag där och vi går till skrivningen tillsammans.

fan, heja josse, alex och mackan. så jävla skoj vi haft dessa två veckorna.

tänk vad man kan connecta.

nu. mat.

1. inget mer sött. inget godis. inga chips. nada.

ersätt med minst en frukt om dagen. + grönsak.

2. röra på mig ännu mer.

köra igång 'programmet' som funkade så jäkla bra förra vintern.

3. tänk efter en extra gång på vad det är jag är påväg att stoppa i mig.

bli smalare. bli smalare. bli smalare.

den här gången på ett hälsosamt sätt. jag försöker visa att jag har växt upp såpass mkt att jag inte längre paniksvälter mig själv.

gosh. det är aldrig lätt.

sommaren märks mer i stockholm. stockholm lever.

man kan känna pulsen, när man sitter där vid vattnet med fötterna dinglande över vattenytan, ser himlen spegla sig och när den smälter samman med bilden av mina fötter när en båt kör förbi och bildar vågor på den annars stilla ytan.

stockholm lever när solen bränner i nacken och på axlarna. med öl och med sällskap vid vattnet, på en balkong eller i väntan på en buss. då lever vi tillsammans med stockholm.

att gå upp och nerför trappor på söder. förbanna alla steg, den dåliga konditionen, förbanna honom för de vägar han får mig att gå.

och man känner pulsen. hör hur stockholm andas, tydligare än någonsin, när träden har blommat ut och kroppen börjar få färg, då kan man höra stockholms puls på riktigt.

det där är mitt stockholm. ett stockholm jag inte visste fanns. kanske finns det inte mer än i min värld. men det gör absolut ingenting, för äntligen har jag sett ngt bra. ngt fint. som jag kan finna mig i och trivas med.

sommartider i stockholm.