det är kallt. det blåser. det finns ingen bil. ingen musik. inget sällskap. jag klättrar på väggarna här hemma. jag vill..ta sönder något. det är så skönt att ta sönder ngt ibland. helst ngt av porslin eller glas. det är skönt när det krasar, pulveriseras (haha, you wish!). det MÅSTE ju vara någon form av terapi? inte enbart barnsligt och fruktansvärt omoget beteende?

ja.

jag är väldigt, väldigt frustrerad på många plan. att ta sönder något skulle göra susen. i en liten, liten stund. sedan skulle jag säkert bli vansinnig på allt igen.

fan. jag har ingen bra lösning på någonting. totalt värdelöst.

hockey imorgon iaf. bättre än...inget. och bättre än mkt.

jag hejar på dig in i det sista, bror. tvivla aldrig.

visste ni att färgpigmenten vi har kallas för melaniner?

de avgör vilken hud och ögonfärg vi får, bland annat. beroende på hur mkt melaniner vi har.

igår var första dagen sedan första veckan i juni som jag inte körde bil.

jag led. jag lider.

jag saknar min bil.

jag vill ha min bil tillbaka.

jag kommer inte stå ut till tisdag nästa vecka.

om jag är riktigt snäll får jag kanske köra pappas bil imorgon när vi skall till landskrona. det är inte en omöjlighet. håll en tumme.

jag har svårt för romantiska äckliga filmer. jag har svårt för klämmig kärlek. de som i slutet ändå får varandra. men. det finns såklart undantag.

the notebook är en av dem. trailern finns i kategorin 'filmer' här. leta upp själva. jag tänker bara bjuda på en bild.

jag blir kär i filmen. kär i karaktärerna. kär i kärleken.

1. visste ni att en kameleont (minns inte dess exakta namn, men jag skall kolla upp det strax) har en livstid på ett år? varken mer eller mindre. tilläggas bör att utav de tolv månaderna spenderar den 8-9 månader i ägget, sedan kläcks det och kameleonten skyndar sig att hitta ngn och para sig med, lägger sina ägg och dör. ett år. det är den kortaste livstiden som vi vet om bland ryggradsdjur.

det är jävligt fascinerande.

jag har en grym känsla av att amanda är sur på mig.

just i detta nuet.

det har ju känts bättre.

om man säger så.

min mage låter helt..jättekonstigt. den piper! jag hade ingen aning om att magar kunde pipa.

jättekonstigt. 

det är ingen god morgon. även om den började bra.

förmodligen blir det ännu en lång och kukig dag i ensamhet.

så KUL!

>:/ >:/ >:/ >:/ 

jag har inget spännande att berätta. jag är trött och hängig och varmvarmvarm. uttråkad och rastlös och opepp på att ut och gå. jag har ingen musik som tilltalar. jag är irriterad och stressad.

jag tänker på transformers och vilken surprise den var. jag har vägrat se den sedan den kom för hela grejen med bilar som fejkar vara bilar och är robotar ist..den kändes rätt overkill och homogay. men skådespelarna är suveräna och det är mkt mer än löjliga robotar som fejkar. och inte ens de är löjliga. den skall jag köpa när jag får pengar. för i julklapp lär jag inte få den.

tränzfurmörz in ma heart.

 bilden under gör mig lycklig. fan, så fin han är. här lockar jag med skinkbit för att få honom att titta upp och vara still. istället började han veva med tassen. och en av bilderna blev alltså såhär.

en kaxig uppsyn.

puss.