det är så snuskigt bra. varsågoda.

erkänn ni har undrat var jag och alla mina förmiddagsinlägg har varit?

vi har varit på ängsgården, ett litet inhopp från 07.00-15.00 efter det cyklade jag runt, med affär som huvudmål för cigg, men stötte på massa folk på vägen. sedan cyklade jag fort som fan hem, drog på mig springkläder och sprang av mig all skit. nu mår jag hur bra som helst. för stunden.

att träna när man är lite nere är ett jävla bra sätt att hantera saker eller sig själv på. att röra sig, låta bli att tänka, andas friskt, ta ut sig själv till det allra sista - det är så jävla värt det och man är så stolt över sig själv efteråt. man ser sträckan, man känner den i benen, i hela kroppen och man tänker, fan! jag klarade det. tamigfaaan.

jag är så oerhört ledsen för din skull. för att jag är anledningen till salta kinder. men det ordnar sig. det kommer bli bra.

gawd. så svårt det är. stötvis.

jag trycker tillbaka tårarna.

jag vet inte riktigt varför.

jag går och kollar zombies och dränker gossen med salt kärlek.

godnatt.