så hade jag en egen bandspelare och ett blandband. ja ett kassettband. och jag var oerhört frälst och fäst vid det. vårdade det som ett litet barn och bar det alltid nära - man visste ju aldrig när man skulle få tillfälle till att visa dans eller bara vara i behov av musik.

jag hade en speciell låt. en absolut favorit. som slog allt. som jag hade jättemånga danser till, ihop med min bästis frida. en morgon samlades vi två och skulle köra dansen en allra sista gång innan vi bestämde oss för att visa upp den. vi hade lämnat kvar kassetten i bandspelaren. det vi möttes av har för evigt satt sina spår och sår som aldrig riktigt läkt.

ngn hade tagit sönder bandet! dragit ur allt och försökt mörka det genom att samla ihop allt och stoppa i bandspelaren. jag var förstörd. mitt band, mitt älskade band! jag grät och slog omkring mig.

tillslut kom det fram att det var min lillebror jeppe som varit i farten. han var inne i en period där han testade att ta sönder saker för att se på ett ungefär hur länge de höll.

iaf. efter björns uppträdande i melodifinalen så kom jag tänka på den där speciella låten. och jag tänkte dela med mig av den nu ikväll.

helt utan att skämmas kan jag säga att den är fortf lika bra som då.

eller okej, jag skäms kanske en pytteaning. men bara pytte.

update: jag var inte mer än sex-åtta år. :o fattar ni hur länge sedan det är? för mig iaf. och framförallt, fatta hur hårt det måste ha tagit på mig eftersom jag kommer ihåg det så färskt!

etype - this is the way

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  vi gör såhär istället; denna bloggen får stå kvar tills alla mina läsare hittat till den nya.         http://jesswylde.blogg.se   ses där.   ...

    det är så bra att jag vill gråta:    

    jag och min bror snackade könsneutrala namn en dag. att det vore rätt coolt om jag hade hetat charlie. typ. eller sam. som förkortning ni vet.   då kom han tänka på en tjej i karlshamn. hon heter charlie frank.   frank är hennes efternamn. DET ty...

    jag skall ut och springa. men jag har inte kommit ngnstans än. vad jag vet. jag sitter här och snurrar på pysens stol, sörplar kaffe och lyssnar på nikola. jag hittar tusen saker att göra istället för det jag borde. dessutom är jag trött. då kän...

    nikola sarcevic - roll, roll and flee