ibland funderar jag på det här med att suga av ngn.

inte som i 'åh vad sugen jag är' eller 'åh fyfaan vad det är äckligt' eller så. utan mer..hur tänker killarna?

seriöst. hade jag haft en kuk så hade jag SÄLLAN velat köra in den i en käft. vet ni vad som finns därinne? tänder!

fatta vilken skada de skulle kunna göra.

jag hade varit livrädd om min bäste vän.

sådant funderar jag på. ibland.

ja..

förlåt.

.... ligg med mig!

något annat som också är så sjukt jävla roligt,

färjestad får på nosen av rögle. haha! inte en gång, utan TVÅ ggr. haha!

jävlarns, rögle. det är rätta vägen. piska skiten ur fula färjestad.

fantastiskt!

nu är jag så uppe i varv. skall slänga mig på youtube och leta fram när erik karlsson från frölunda blir draftad.

en riktig pingla. en jävla buse. och fruktansvärt trevlig.

iiih.

hahahaha, jag kissar i vilket fall på mig av skratt.

SNÄLLA rara människor.

ta inte det på så stort allvar. ni förgör ju er själva.

låt inte media stora upp det så till den grad att ni tror att ni är supermegastjärnor som dör om ni inte är topptrim helahela tiden.

snälla.

men ni är hysteriskt roliga när ni förgör allt vad ni en gång var innan idoltiden.

i onsdags klockan 15.57 somnade lillfisen in.

den tuffaste dagen hittills i mitt liv.

sedan dess försöker jag mata sinnet med alla fantastiska minnen familjen har med henne.

vilken otroligt glad och lycklig hund hon var. fantastisk på att överföra sin glädje till alla runtom henne.

jag tänker på hur hon alltid var med. hon var ingen hund, utan en familjemedlem. på trädgården var hon en i laget när vi spelade boll. ute på vägen var hon med när vi spelade bandy. i poolen när vi badade hoppade hon i. hon älskade vatten. och bollar. tennisbollar som hon manade på folk att kasta åt henne. hon bar med sig en tennisboll överallt tills det inte fanns något kvar av den.

 och skogen. jesus, vad lycklig hon blev när hon fick gå i skogen och skutta i det höga gräset, som en gasell.

förståndig och klok. lydig och genomsnäll. hon gjorde inget ont mot något levande under alla sina år. jag har aldrig hört henne morra ens. möjligtvis har någon fluga fått falla offer för hennes jakter om sommaren.

det värmer mig något oerhört att folk som har träffat henne förstår vad jag pratar om när jag säger att hon var speciell. så mycket fina ord hon har fått genom åren. att hon verkligen var klok. att folk aldrig har träffat på ett mer fantastiskt djur. hon var älskad av alla.

det är jobbigt att gå här hemma. som nu när jag sitter vid datorn. då kom freja alltid och tryckte sin nos i min hand som jag frånvarande sträckte ut bakom mig för att hälsa på henne. i soffan låg hon alltid bredvid. när man kom hem låg hon på sin plats i hallen. i köket när man lagade mat låg hon bredvid för hon visste att lite av den maten var till henne också. på morgonen när man vaknade och gick ner så kom hon för att säga godmorgon.

när man köpte hem godis eller mat åt henne så galopperade hon av glädje. jag sade alltid ''är fisen en häst!?' och så galopperade hon ännu mer.

när man var ledsen var hon en tröst. oavsett vad så fanns hon alltid där.

kanske var det dumt kan man tänka såhär i efterhand, att förlita sig så på ett djur. jag vet inte..

vart jag än går i detta jävla huset så finns minnen med henne. hon är ett med det här huset. hennes hår finns att hitta fortfarande.

det är svårt. att låta bli att vara ledsen.

men hon var gammal. och sjuk. ålderdomen hann ikapp henne väldigt fort när hon fick cancer.

vi fick ha världens mest fantastiska djur i över tolv år.

jag tänker på mamma. älskade mamma. de två satt ihop. de har gått sida vid sida i alla dessa år. om det fanns någon freja älskade mest av allt så var det mamma. hon vek aldrig från hennes sida.

därför tänker jag på mamma. hon har mist sin bästa vän. och tar det så hårt.

men vi pratar glada minnen. och fäller tårar. vi saknar. och sörjer.

som man skall.

jag älskar dig freja. du var den bästa.

jag kommer alltid att sakna dig och dina ljuvliga lena öron. och din pussvänliga nos.

vila i frid vackra underbara.

ebba och didrik - vilken jävla dunderserie!

dårfinkar och dönickar - jag har bara ett svagt minne som behöver fräschas upp.

xerxes - 'boden, boden HELVETET på jorden!' behöver jag säga mer?

den vita stenen - jag avgudade stenen när jag var liten plutt.