vart du än går idag, på vanlig husfest, krogen, festival eller konsert, så är frågan så fort du träffar en ny människa 'vad heter du? så att vi kan bli vänner på facebook'

vi frågar inte efter telefonnr längre. varför skulle vi när det finns en sida där man kan prata med varandra, en sida som alla har - i stort sett?

det är väl mkt roligare att poka, tvinga på 'hur bra känner du mig'-quiz, bjuda in på piratparty och titta på bilder på personen ifråga, än att ringa och tjöta. ringa och tjöta är ju jävligt obekvämt för vissa. internet är så himla mkt enklare. du slipper öppna munnen och du kan fundera hur länge du vill på ditt svar utan att det blir pinsamt.

pinsamma tystnader finns inte heller på internet.

du kan skylla på att du såg meddelandet, men hade bråttom, städade, lagade mat, vadsomhelst skulle kunna vara anledningen till det dröjande svaret. istället för en pinsam tystnad.

det är bekvämt. mkt mer bekvämt skulle jag vilja påstå.

på kisskonserten dök frågan upp om facebook. på festival hörde jag frågan otaliga gånger. och jag känner mig en aning utanför faktiskt. jag avslutade mitt medlemskap för jag förstod mig inte på det roliga. jag gillade verkligen inte pokarna eller quizen. jag blev tokig på alla mail som trillade in från facebook. så jag avslutade.

jag undrar om jag är en av de få som inte ser det roliga. vad säger det om oss? vad säger det om alla de andra?

jag kan se det rent praktiska med att vara medlem där om man är en mkt upptagen människa med en jävla massa kontakter överallt. då är det lättare att slänga sig med facebook än en mobil, kan jag tänka mig. men annars förstår jag mig verkligen inte på det.

så, om vi ses ute behöver du inte besvära dig med att fråga efter facebook - jag finns inte där och kommer inte finnas där mer.

dessutom är jag mktmktmkt trevligare på telefon än över internet.

jag lovar.

 

poetry has no place for a heart that is a whore

12 juni 2008 22:09

Jag är så paranoid av mig. Jag hade inte kunnat pyssla med Facebook. Har faktiskt aldrig haft ett konto, men kan tänka mig att min paranoia skulle bli ännu värre då + att det skulle vara stressande. Och är det inte lite läskigt att typ vara vän med sin chef eller någon gammal klasskamrat man egentligen hatar? =S

http://istillbite.blogg.se

 

Lise

12 juni 2008 22:18

Alltså, jag gillar inte pokegrejset och alla invitations men det är kul att hitta en massa gamla klasskompisar och sånt. Gamla vänner etc. Och man kan ju ställa in så man inte får ett mail så fort minsta lilla grej händer. :)

http://littlemrstupid.blogg.se

 

otränade karlsson

12 juni 2008 22:58

vetefan om du är speciellt trevlig överhuvudtaget, vad än man använder för slags kontakt.

 

jess

12 juni 2008 23:08

poetry, paranoia är ju lite otrevligt. jag kan få en lätt släng av det ibland. men inget överdrivet. jag förstår hur du kan känna iaf. och som tur är har jag inte ngn chef som jag skulle kunna bli vän med där. förutsatt att jag fortf haft ett konto.
men strunta du i facebook, du gör rätt i det tycker jag. ser man ingen mening med det så struntar man i det. simple as that. 8)

lise, ja jo. jag kanske ser det fina i just det när jag blir lite äldre och har fått tid på mig att glida ifrån alla gamla klasskompisar och tvärtom. 8) just nu springer jag på de flesta relativt ofta för att inte se ngn mening med facebook. ^^

erik, jag är nästan alltid trevlig! fy. fyyy dig.

http://djess.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  vi gör såhär istället; denna bloggen får stå kvar tills alla mina läsare hittat till den nya.         http://jesswylde.blogg.se   ses där.   ...

    det är så bra att jag vill gråta:    

    jag och min bror snackade könsneutrala namn en dag. att det vore rätt coolt om jag hade hetat charlie. typ. eller sam. som förkortning ni vet.   då kom han tänka på en tjej i karlshamn. hon heter charlie frank.   frank är hennes efternamn. DET ty...

    jag skall ut och springa. men jag har inte kommit ngnstans än. vad jag vet. jag sitter här och snurrar på pysens stol, sörplar kaffe och lyssnar på nikola. jag hittar tusen saker att göra istället för det jag borde. dessutom är jag trött. då kän...

    nikola sarcevic - roll, roll and flee